Sunday 11 August 2013

Moghrey Souree Dy Row

She eaght v'ayn, ren cagh coardail rish shen. Va Paaie Kinrade neuchooie da Bnr. Mylvoirrey, lane eieyn as barelyn e hene, as cliaghtit rish fockley magh ad. As v'adsyn cliaghtey bentyn rish cooishyn gyn failt da mraane dellal, lheid as ardjaghey faillyn, ny ronsaghey sheiltynagh, ny seyrey obbraghyn bleeantyn gyn leagh son foays deiney. Ga dy nee ish va bun scanshoil da raah y cholught, cha dod yn ard-chione surranse lheid y neuchurmeydys. Dy jarroo, cha nod oo jiooldey obbree v'ayn rish bleeantyn gyn loght erbee dy aashagh ny laghyn shoh. By obbyr meeghyn eh Kinrade y scughey: meeghyn dy leodaghey, as neuhastey, as livrey currymyn harrish da sleih elley "do beagh ny smoo traa seyr eck", as jarrood ish er rollaghyn cuirrey. Bine er bine, lane chiarail as leshtallyn millish follym. Jea, scughey y reih skimmee eck da rheynn elley; jiu, cur shalee noa scanshoil jee gyn poageen dy liooar ish y chooilleeney; mairagh, y çhalee y scryssey kiart roish y laa jerrinagh gyn scansh da'n obbyr chreoi v'ee er chur jee.

Agh fy-yerrey she soilshey ny greiney hug jerrey er. Shimmey treealtys as caa dy vaih argid ta roshtyn colught çhaghnoaylleeaght, as v'eh fo Kinrade adsyn venn rish bree y lhaih as ronsaghey, as briwnys orroo y chur. Tra haink rish treealtys son corys noa as schlei bree ny greiney, honnick ee caa 'ondagh dy yannoo red ennagh foawragh da'n teihll - chammah's dy chur er Mylvoirrey as y possan eck soie seose as cur tastey noa. Cheau ee shiaghteeyn er y chooish: loayrt rish y treealeyder, lhaih artyn oaylleeagh, çhaglym arganeyn as kiarail treealtys do-obbal da'n ving. Ronsee ish leighyn bentyn rish y chooish, polaseeyn y reiltys as ynnydyn-eggey co-hirreyderyn joarree dys jannoo shickyr nagh row doilleeid erbee ad y lhiettal voish y chaa shoh erskyn leagh. Dooyrt ee harrish yn oraid braew rish laghyn. Er y reih laa, hass ee roish y ving, as cur oraid jesh-focklagh as resoonagh rish feed minnid, lane feanish fondagh as caslyssyn cowreydagh. S'cosoylagh eh nagh ghow rieau fillee erbee arrane hug wheesh tostid eaishtagh er ny clashtynee. Tra hoie ee reesht, dy row fer neuchiarailagh er duittym freeney 'sy çhamyr, veagh oo er ny chlashtyn ga dy row carpad eck gyn beeal ny braag, bunnys. Agh eisht, tra va bass-voylley taarnoil ry-yerkal ec peiagh er e cheeayll, she tostid meegherjoilagh v'ayn. Lheie ersooyn ny dreaghyn drualtys, as yeeagh ny stiureyderyn er y cheilley, as creddal keayrt ny ghaa. Yeeagh Kinrade mygeayrt y mooie, shickyr nish dy row red ennagh ass ynnyd, agh gyn fys erbee er c'red v'eh. Hreig e creeaght as e taittin myrgeddin. Fy-yerrey, ren fer jeu loayrt. Fer kenjal dy liooar, as folt lheeah echey - yn Olloo Meier, nee?

"Shen treealtys feer vie, Vnr. Kinrade," as eh. Ass y chree, dy shickyr; va mian baghtal ry-akin er e eddin. "Agh cha nel y colught cur geill da çhaghnoaylleeaght vree ny greiney foast. Ta shin er greck y rheynn shen da colught 'sy Rank, shiaghtin ny ghaa er dy henney."

Yeeagh ee er gyn toiggal dy kiart, as e beeall çhirrym quaagh.

"Va shin resooney magh y chooish neayr's y Nollick. Nagh lhaih uss ny cooinaghanyn?"

As gyn kiarail er enney, snaue e soillyn da eddin Bnr. Mylvoirrey as, 'sy taasaght lieh-'ollit drogh-aignagh hooar ee aynjee, hoig Kinrade ny v'er daghyrt dy jeeragh.

Daag Kinrade gyn musthaa erbee, dy kiune, rere aght ben keirdey. Hoilshee magh ee yn obbyr v'er mayrn da'n skimmee eck, as screeu noteyn ooilley-ghoaillys da'n eiyrtyssagh, as faagail. Cha dinsh ee ny va foee, ny c'raad hie ee.

Gyn Kinrade, va bea Bnr. Mylvoirrey foddey ny sassey, as haink eh lesh y cholught son y chooid smoo rish queig bleeantyn. Dobbree ad er reddyn vondeishagh as çhaglym ram argid. Haink stiagh Bnr. Mylvoirrey dy leah 'sy voghrey, as faagail dy anmagh, ga dy row oik ard eck nish ayns toor ayns mean y valley; by vie lhee jeeaghyn magh er thalloo y cholught, daase ny smoo dagh blein. Va ny stashoonyn-greiney ry-akin dy mie voish yn oik, son ga nagh row Mylvoirrey er gooney lesh, va'n dooinney shen er ngeddyn yn argid raad ennagh. Dy jarroo, chionnee Mylvoirrey lectraghys jeh'n cholught shen: hug eh blass çhymmylaght-ghraihagh er y cholught, as v'eh neugheyr dy liooar nish. Va fainney jeu, foddee, mygeayrt y valley, as ny scaaneyn mooarey glistral nish as reesht rish arraghey ny greiney.

Er laa souree 'sy wheiggoo vlein, ren ben ayns cullee oik shooyl stiagh ayns ard-oik Conney ny Greiney (Çharmaanit) as goll stiagh 'sy çhamyr stiuree. Lhig y kaart eck jee fosley yn dorrys gyn accan. Cha row jeshaghteyryn erbee ayn foast, agh va fys mie eck er ny jeshaghtyn. Rere cliaghtey, ren ee scrutaghey ny taishbyneryn as jannoo shickyr dy row gleaysheyderyn ny scaaneyn foawragh gobbraghey foast, liorish cur orroo arraghey noon as noal. Gyn foill. Ghow ee fodreayrtan beg magh ass e poagey laue, as çhyndaa cour yn uinniag.

Beggan lurg shey er y chlag, rere cliaghtey, ren Bnr. Mylvoirrey kesmad shaghey yn oik failt follym, goll seose 'sy troggeyder, as neughlassey dorrys yn oik eck. Rere cliaghtey, huitt ee y cooat eck er y voayrd as shooyl magh er y valcane dys jeeaghyn mygeayrt as iu y caffee eck. Hug ee my ner dy row ny stashoonyn-greiney feer soilsheanagh jiu, agh cha row monney scansh ayns shen, ga dy row ad dallaghey ish ass cliaghtey. Va'n ghrian faggys ry-akin nish, as ish irree er ny cruink ayns cloagey airhey fo speyr gorrym gyn bodjal erbee. She laa aalin veagh ayn, gyn ourys. Hoie ee sheese er y chaair sonnyssagh as goaill bolgum jeh'n chaffee mea.

Yeeagh Kinrade (v'er ngeddyn ooilley'n argid eck, as kionnaghey boodeeys 'sy cholught beg hug y treealtys traartyssagh jee queig bleeantyn er dy henney) trooid yn 'odreayrtan as çhyndaa y scaane mooar s'jerree rere ny co-ordnaidjyn v'ee er nyn reih as shickyraghey as aahickyraghey, as fuirraghtyn tra skeayll goullyn ny greiney cour y valley cadlee.

As dirree y ghrian s'jerree er Bnr. Mylvoirrey.

No comments:

Post a Comment