Saturday 14 April 2012

Orc jingit

Ta rouyr stoo aym. Cha noddym shassoo noi ny sodjey.

Er dy daag mee thie ny kynney, ta mee er gummal ayns daa chummal-rea, as nish ayns thie. ‘Sy ghaa chummal-rea, v’eh orrym cur lhiam my chooid thie hene, chammah’s stoo aarlee. Agh lesh arraghey dys Aah yn Ollee, v’eh orrym co-chummal ayns thie. Ta Aah yn Ollee deyr atçhimagh, as cha nel ad geeck monney faill da cooneyderyn-lioarlann boayl erbee, gyn çheet er Aah yn Ollee; boayl myr shoh, as ymmodee sleih by vie lhieu cummal ayn (ny tannaghtyn ayn erreish daue faagail yn olloosoill), ta yeearreyderyn dy lioar ayn nagh vel eh orroo eeck faill vie. As ta mee ayns shoh er y fa dy nee y staartey ynrickan çhebb ad dou! Fy-yerrey, hooar mee oayll ayns thie t’ec agglish Christadelphian Aah yn Ollee, liorish co-obbree aym ta ny oltey jeh’n agglish shen. She thie beg ardaneagh t’ayn, caghlaait (dy moal) veih thie mooinjer dys thie cooie da tree sleih lomarcan.

Aghterbee, ren mee geddyn rey rish y chooid smoo jeh’n stoo thie v’aym, agh cha nel eh dy liooar. Shoh my vea: ta mee cummal ayns shamyr 10’x10’ myr orc ta freayll arrey er coyr. Ta brat phlastagh ghuaragh er y laare, er y fa dy vel mee cummal rish yn awin, as er lhieu nagh vel eh feeu cur sheese brat gheyr ayns caa dy jed ee er baih laa ennagh. Um... choud’s ta fys aym, cha jagh yn ard er baih ayns cooinaghtyn deiney bio, agh quoi mish dy yannoo argane? ‘Sy çhamyr shoh ta mee jingey y vea aym. Ta’n lhiabbee staillin ‘eddanagh; va lhiabbee stooalt ‘sy çhamyr tra rosh mee. Cre’n ommidjys? Shamyr veg dy liooar gyn reamys erbee fo’n lhiabbee dy chur stoo fo. Fy-yerrey dooyrt mee dy gionneein lhiabbee noa my lhiggagh ad dou, as ren mee. Hug lhiam ee, peesh er pheesh, veih’n steat çhynskylagh heose y raad, er barrey ren mee geeassaghey veih shapp beiyn thie. Ta kishtaghyn pabyr creoi foee, lane dy lioaryn son y chooid smoo, agh ta bee ayns shen foast. Ta stainnaghyn elley fo’n choir chishteigagh aym as buill erbee elley ta mee feddyn, er y fa nagh vel reamys aym ad y hashtey ‘sy çhamyr aarlee veg, raad ta un skelloo ‘sy choyr rioee, fer elley ‘sy rioder, as cubbyrt beg. Ta messyn lhie harrish leac yn uinniag, as carnane dy arran as poppadumyn creaghit er kione lioaraghan. Ta kishtaghyn dy phabyr sheeidey, clag, radio, poagaghyn, kishtey greieyn, as reddyn quaagh elley gyn boayl cooie jingit ayns scolt erbee.

Ta’n lhiabbee lhieeney mysh kerroo ny shamyr. Ta boayrd as caair lhieeney kerroo elley. Ta co-earrooder boayrd aym, cha nel mee coontey monney jeh glioontagyn, as t’eh cur dou ream dy hashtey straih dy JABEyn er skelloo erskyn y taishbyner. She co-earrooder mooar yiarn t’aym, ayns shenn chishtey trome meain, as shen reih jioinagh aym ren lhiettal sleih veih goaill eh tra vrish ad stiagh ‘sy çhamyr aym ‘syn olloosoill. Agh t’eh jeant ass y noa tree keayrt neayr’s shen as ta co-earrooder niartal ‘sy çhenn chrackan. Ta lettyryn as notyn as cappanyn as kishtaghyn-speckleyryn as skeabanyn foltey as dagh ooilley red skeaylt harrish y voayrd gollrish duillagyn fouyir. Ny keayrtyn, ta mee glenney eh, agh dy firrinagh, cha nel boayl erbee elley aym dy chur ooilley’n stoo shen er, as myr shen t’eh gaase coodagh noa rish laa ny ghaa. Ta’n doilleeid cheddin ayn bentyn rish y çhamyr hene.

Erskyn ooilley, she lioaryn ta jingey’n çhamyr. Ta mee lhaih dy jeean, as ta sleih cur lioaryn dou dy mennick. Tammylt erash, hug mee my ner nagh row eer fys aym er ny lioaryn v’aym, as ghow mee toshiaght jannoo ymmyd jeh LibraryThing. T’eh ny t’eh clashtyn dy ve, ynnyd-eggey ta lhiggey dhyt jannoo catalog jeh ny lioaryn t’ayd liorish fysseree veih lioarlannyn, Amazon as buill elley. She obbyr liauyr v’ayn, agh fy-yerrey ta recortys aym er dagh ooilley lioar ‘sy thie. As myr shen, foddym insh dhyt dy vel, ec y traa t’ayn nish, 431 lioar aym, as 128 jeu, cha nel mee er nyn lhaih. 431 lioar, cha nel y lane haglym aym (ta ny smoo ayns thie my ayr as moir, atreih) agh gee reamys ‘sy çhamyr veg jingit 10’x10’ shoh ayns Aah yn Ollee. Rouyr dy jarroo.

Ta mee jannoo feer eab y çhaglym y hangaghey, my ‘ockle er, agh she obbyr doillee t’ayn. Ta fir jeu nyn lioaryn fysseree nagh vel ry-lhaih, agh ry-chur er skelloo as geddyn fysseree assdaue nish as reesht; cha nel eh cho aashagh geddyn red roo. Ymmodee fir elley, t’ad nyn lioaryn ynsee çhengaghyn. Wahll, oddin kuse jeu y cheau magh, foddee, mannagh bee ny smoo ymmyd ry-gheddyn assdaue aym; agh t’eh gennaghtyn feer sonnaasagh shen y ghra, nagh vel? As shimmey lioar nagh by aashagh eh coip noa y feddyn dy row mee son lhaih ee reesht: t’ad shenn lioaryn far-skeeal sheanse ass clou, t’ad ayns çhengey elley as cheau mee fuill ad y gheddyn ‘sy toshiaght. As ta lioaryn elley ayns straih as nagh by vie lhiam geddyn rey rish y clane job-lot. As, as, as... ta leshtal da dagh ooilley lioar, faggys.

Nagh aashagh eh lioaryn noa y gheddyn, nagh doccaragh eh ad y cheau magh!

1 comment:

  1. Va'n oyr elley ghow mee toshiaght lesh LibraryThing jarroodit aym. Shen tra v'eh orrym cur stiagh er son polaase urraghys noa. Begin dou gra wheesh dy argid veagh y chooid aym costal dy row eh orrym ee y aachionnaghey. Wahll, ta lioaryn deyr my ta ram jeu ayd, as myr shen er lhiam dy row eh ny share ad y choontey. Chammah's shen, hug mee my ner nagh b'cosoylagh eh ad y aachionnaghey mannagh b'chooin lhiam ad ooilley, as cha beagh, dy jarroo.

    Smooinnee: ta lioar choodagh pabyr mysh £8 nish. Dy shickyr, ta kuse jeu ry-gheddyn er son punt ny ghaa, agh er y laue elley, ta kuse elley ass clou as deyr nish. As shimmey lioar choodagh creoi aym, as tekslioaryn, as lioaryn deyr elley, t'ad cho trome as y kuse neugheyr, gyn ourys; ta lioar reillyn gamman cloie paart £15-30, myr toshiaght. Myr shen, ta mysh £3500 dy lioaryn aym - mysh lieh-feeu y chooid t'aym!

    ReplyDelete