Monday 11 July 2016

Yn Scaa Harrish Innsmouth: Y Raad Yiarn

Sleetçh mee stiagh ayns halley yn ‘astee treigit aym, as cur tastey jeean da caslys-balley y yilley groseyragh lesh y lostan poagey. She roshtyn y shenn raad yiarn va’n cront preaysagh aym nish. Cha by vie lhiam goll erash tessen goal foshlit Washington, chamoo shooyl my heear er South Street, as ish ny straid lhean agglagh gyn fastee. Heill mee dy beagh eh sauçhey goll roym dys Babson Street, as eisht my heear cour Lafayette. Veagh eh orrym goll mygeayrt boayl feayn elley—agh cha nhegin dou goll tessen eh—as eisht my heear as my hwoaie reesht er linney camstram trooid straiddyn Lafayette, Bates, Adams as Bank, bentyn rish clash ny h-awin ‘sy fer s’jerree, derrey roshym y stashoon treigit tholtanagh honnick mee voish yn uinniag.

Hie mee magh reesht, as goll tessen dys çheu yesh ny straiddey son dy skeetal stiagh ayns Babson gyn vaght my dod mee. Cheayll mee kiaullane ayns Federal Street foast, as lesh cur shilley bieau m’oi, er lhiam dy vaik mee falleays faggys da’n thie haink mee ny hrooid. Va mee gimney scapail Washington Street nish, as ghow mee toshiaght lieh-roie dy kiune, croghey er aigh nagh duittagh sooill arreydagh erbee orrym. Rish corneil Babson Street, ghow mee aggle lesh fakin dy row cummaltee foast ayns thie dy row, rere ny curtanyn ‘syn uinniag; agh cha row sollys erbee aynsyn, as hie mee shaghey gyn cragh.

Ren Babson Street giarrey Federal, as myr shen va gaue dy veign foshlit da shirreyder erbee. Ren mee lhiantyn da ny thieyn tuittymagh neuchorrym, as scuirr daa cheayrt ayns dorrys ennagh tra jirree ny sheeanyn m’oi. She boayl feayn foshlit va foym, follym fo soilshey ny h-eayst, agh cha beagh eh orrym goll tessen eh. Rish y nah ‘ea, chronn mee caghlaa ennagh ayns scaalhean ny sheeanyn neuvaghtal; as tra yeeagh mee magh ass yn ‘astee honnick mee gleashtan ratçhal harrish y voayl lhome, gimman cour Eliot Street raad t’ee giarrey Babson as Lafayette.

Yeeagh mee foast, as mish plooghit tra niartee y soar eeastagh çhelleeragh erreish da fea beg. Honnick mee possan dy chummaghyn garroo croymmit spaagail ny shooyl dy baccagh cour yn aird cheddin; bione dou dy nee arreyderyn y raad Ipswich v’ayn, er y fa dy vel y raad shen sheeyney jeh Eliot Street. Hug mee my ner dy row daa ‘er jeu ceau gooynyn reaymyssagh, as va crooin eairkagh er fer jeu skell dy gial ‘sy toilshey. Va cosheeaght y fer shen wheesh quaagh, hug eh creau orrym—son er lhiam dy row y cretoor lheimyragh, bunnys.

As fer s’jerree y phossan ass shilley, hie mee roym reesht; roie mee mygeayrt y chorneil stiagh ayns Lafeyette, as tessen Eliot lane tappee fo aggle beagh eean shooyl ennagh foast trudley sheese y raad shen. Cheayll mee cliogaraght as feiyral ennagh foddey jeem cour Kerrin y Valley, agh rosh mee y çheu elley gyn cragh. She goll tessen South Street v’ayn ard-scoagh aym—lhean fo soilshey ny h-eayst as foshlit cour yn ‘aarkey—as v’eh orrym goaill creeaght son ny çhennid. Veagh peiagh ennagh jeeaghyn er y voayl, s’cosoylagh; as dy beagh trudleyder erbee ayns Eliot Street, va daa ynnyd ayn begin da geddyn shilley beg jeem jeusyn. ‘Sy thurrick s’jerree ren mee briwnys y drid aym y lhaggaghey, as goll tessen y raad myr ren mee roish, lesh kesmad staagailagh yn Innsmouthagh cadjin.

Tra jirree y reayrtys harrish yn ushtey reesht, er y çheu yesh y cheayrt shoh, va mian aym gyn jeeaghyn urree er chor erbee. Agh cha dod mee freayll jeh; hug mee shilley lhiattagh urree as mish shooyl cour ny scaanyn coadee lesh far-spaagail chiarailagh. Cha row lhong erbee ry-akin, ga dy row lieh-yerkallys aym er y lheid. She baatey ymmyrt huitt my hooill ersyn hoshiaght; v’eh tayrn faggys da ny keiyghyn treigit, as laadit lesh nhee gloutagh fo charmeish. Ga nagh vaik mee ny h-ymmyrtee agh dy neuvaghtal as foddey jeem, va blass graynoil er lheh oc. Va kuse dy h-amyltee ry-akin foast, as er y skyrr doo foddey jeem honnick mee lonraghey faase anchorragh; cha row eh gollrish y çhentyn va ry-akin foast, as aght ennagh cha dod mee cur enney fondagh er y daah quaagh echey. Heeyn seose tooran Hie Ghilman erskyn ny mullee gheyre roym as my yesh, agh v’ee lane dorraghey nish. Va geay veeley ennagh er skeaylley y soar eeastagh rish tammylt, agh nish chruinnee eh orrym reesht dy çhiu boiragh.

Va mee foast shooyl tessen y ‘traid tra cheayll mee possan tallagh çheet sheese Washington jeh’n twoaie. Tra rosh ad yn ynnyd lhean foshlit tra hooar mee kied shilley boiragh harrish yn ushtey gial, honnick mee ad dy baghtal. Cha row ad agh glout hene voym—as hug anreiltys beishtagh ny h-eddinyn as fo-ghooinnalys moddoil ny cosheeaght chroymmit oc atçhim orrym. Va kesmad gollrish apey hene ec fer jeu; venn ny roihyn liauyr rish y thalloo dy mennick. Va fer elley, as crooin as gooyn echey, garraghey roish as eshyn corlheimmyraght, bunnys. Er lhiam dy nee y possan honnick mee eh ayns coyrt Hie Ghilman v’ayn —adsyn deiyr orrym ny s’çhenney, myr shen. Haink atçhim riojee orrym tra hyndaa kuse jeu as jeeagh my choair; agh aght ennagh dod mee freayll seose y chosheeaght spaagailagh taghyrtagh va mee jannoo arrish urree. Derrey jiu hene cha s’aym my vaik ad mee ny dyn. My vaik, shegin da’n arrish er nyn shickyraghey, son hooill ad roue tessen y voayl soilshit gyn arraghey erbee, as ad caaghey as cabberaght ayns glare vrisht ahjiooghagh dwoaieagh ennagh nagh dod mee cur enn urree.

Fo scaa reesht, daahoshee mee dridal shaghey ny thieyn loau ry-scoidey vlak er yn oie dy follym. Erreish dou goll tessen dys y phemmad heear, chass mee y chorneil cour Bates Street, as lhiantyn rish ny thieyn yiass. Hooill mee shaghey daa hie as blass cummaltee orroo, as eer sollys faase ayns çhamyryn s’yrdjey y derrey yeh, agh cha dooar mee lhiettrimys erbee. Lesh çhyndaa corneil Adams Street dennee mee dy sauçhey towshanagh, agh hug eh greain orrym tra leayst dooinney magh ass dorrys dorraghey jeeragh roym. Agh haghyr eh dy row eh cho er meshtey nagh row gaue erbee ayn; as myr shen rosh mee craueyn doolagh thieyn stoyrey Bank Street dy sauçhey.

Cha row peiagh erbee garraghey ‘sy traid varroo rish y ghlion, as va buirrooghey ny h-easyn lane mooghey my chesmadyn. She drid liauyr v’ayn dys y stashoon brisht, as dennee mee aght ennagh dy row boallaghyn breekey ny thieyn stoyrey ny s’agglee na eddinyn thieyn prevaadjagh. Fy-yerrey honnick mee y shenn stashoon arcaidjagh — wahll, ny craueyn jeh — as hooill mee jeeragh cour ny raillaghyn heeyn ass y chione elley.

Va ny raillaghyn mergagh dy liooar, agh v’ad slane son y chooid smoo, as cha row agh lieh jeh ny jeaystyn er nyn loauaghey ass. By ghoillee agglagh eh shooyl ny roie er lheid yn eaghtyr; agh ren mee m’eab share, as hie mee roym dy tappee son y chooid smoo. Rish tammylt va’n linney lhiantyn rish oirr ny glion, agh eisht rosh mee y droghad liauyr raad v’eh goll harrish y ghlioon er ardjid thollaneagh. She stayd y droghad reihagh y nah raad aym. Dy noddin er chor erbee, jinnin ymmyd jeh; mannagh oddin, veagh eh orrym surranse gaue ny straiddyn reesht as shirrey y slane droghad raaidey s’faggys.

Va blass bugganeagh er cummey y shenn droghad mooar soaltagh fo soilshey ny h-eayst, as honnick mee dy row ny jeaystyn sunt rish kuse dy hrieyn aghterbee. Hie mee stiagh as foaddey y londeyr poagey aym; hie mee er builley sheese, bunnys, ec shioltane dy chraitnagyn hie shaghym er bennalt. Ec mean y droghad hooar mee baarney chryggylagh ‘sny jeaystyn as va aggle orrym rish tammylt verragh eh orrym scuirr; agh fy-yerrey reih mee lheimmey debejagh, as aigh vie, haink lhiam eh.

By haittin lhiam fakin soilshey ny h-eayst reesht tra hie mee magh ass y thiollane graney shen. Hie ny shenn raillaghyn tessen River Street myr lhargagh, as eisht çhelleeragh v’ad cleayney ersooyl. Va’n ard shoh gaase ny s’çheerey beggan er veggan, as va soar eeastagh dwoaieagh Innsmouth lheie ersooyl. Va ny sarkil as dressyn gaase dy rank; v’ad my lhiettal as skelpey yn eaddagh aym, agh foast va mee bwooisal dy row ad ayn myr keiltyn dy beagh cryggyl erbee ayn. Bione dou dy nhegin da cooid smoo y raad aym ve ry-akin dy baghtal jeh’n raad Rowley.

Doshil y churragh dy leah, as y raad yiarn lomarcan er cleigh injil faiyragh raad va’n scroig viljagh beggan ny s’genney. Eisht ellan dy halloo s’yrjey, as y railley goll trooid giarrey aaghowin, as eshyn mooghit lesh crouwyn as dressyn. Hug y coodagh shen boggey mooar orrym, son rere ny honnick mee ass yn uinniag, veagh y raad Rowley faggys boiragh dou ‘syn ynnyd shoh. Rish jerrey y yiarrey ragh eh tessen y railley as eisht slewal ersooyl dys foddid sauçhey, agh begin dou feer chiarail y ghoaill son y traa v’ayn. Rish y traa shen va mee shickyr bwooisal nagh row patrole erbee er y raad yiarn hene.

Kiart roish goll stiagh ‘sy ‘yiarrey hug mee shilley bieau my yei, agh cha vaik mee eiyreyder erbee. Fo soilshey buigh pishagagh ny h-eayst, va shenn speekyn as mullee Innsmouth loau lonraghey dy h-aalin eethyragh, as hug eh orrym smooinaghtyn er y vlass v’orroo ‘sny shenn laghyn roish my huitt y scaa urree. Eisht, as my hooill garraghey chum jeh’n valley, ren cooish ny sloo kiune greimmey my hastey as mish neughleashagh y yannoo rish shallid.

Ny honnick mee —ny chreid mee dy vaik mee eh—shen sannish dy ghleashaght honnagh foddey ‘sy jiass; shilley hug orrym jannoo briwnys dy nhegin da sheshaght vuillvollee ve deayrtey magh ass y chaayr er raad corrym Ipswich. She foddid mooar v’ayn, as cha dod mee fakin mynphoyntyn erbee; agh cha by vooar lhiam er chor erbee y blass v’er y cholloo arraghee shen. V’eh mooireeragh, bunnys, as v’eh ro-ghlistral fo goullyn ny h-eayst va goll sheear nish. Va sannish sheean ayn myrgeddin, ga dy heid y gheay jeem—sannish screebey broutagh as garveigey ny smessey foast na coraaghyn ny possanyn haink mee nyn guaiyl roish shen.

Ghooisht caghlaaghyn sheiltyn meehaitnyssagh ‘syn aigney aym. Smooinee mee er ny sar-Innsmouthee va follit ayns shenn tuill chinneigagh rish y cheayn rere tutleraght. Daachooinnee mee myrgeddin er ny h-amyltee gyn enney honnick mee ‘syn ‘aarkey. Goaill stiagh adsyn honnick mee hannah, as adsyn va coadey raaidyn elley gyn ourys, shegin da earroo ny clohderyn va mooar quaagh da balley wheesh jee-chlannit as Innsmouth.

Myr shen, cre ass haink skimmee gloo ny colloo honnick mee nish? Row ny shenn tuill cheiltynagh er croo lesh bea asschummey, gyn ourys ny coontey? Ny row lhong follit er cur gys thalloo leejoon dy yoarree gyn ys er y skyrr mollaghtagh? Quoi adsyn? Cre’n fa v’ad ‘sy voayl? As fakin dy row lheid ny colloo ronsey y raad Ipswich, beagh aaniartaghey casley roo ec patroleyn ny raaidyn elley?

Va mee er nentreil y giarrey crouwagh, as streppey ny hrooid ec bieauid feer voal tra lhieen y soar eeastagh mollaghtagh dy ve ard-chionyssagh reesht. Row y gheay er narraghey my hiar, derrey heid eh stiagh ass y cheayn as harrish y valley? Shegin da, er lhiam, son nish va mee goaill toshiaght cluinnaghey tallagh scoarnagh atçhimagh ass yn ard shen, as eshyn lane tost derrey nish. Va sheean elley ayn myrgeddin—sorçh dy ‘lapperaght chooidjagh, ny clabberaght vactullagh va doostey sheiltynyssyn lane ghraney. Gyn resoon, hug eh orrym smooinaghtyn er y cholloo honnagh ghwoaie er y raad Ipswich foddey jeem.

As eisht daase torcan as sheean nyn jees, do scuirr mee er craa as lane wooisal da fendeilys y yiarrey. By gooin lhiam dy nee shoh y voayl raad hayrn y raad Rowley lane ‘aggys da’n raad yiarn roish my ragh eh my heear as scarrey veih. Va red ennagh tayrn faggys dou er y raad shen, as begin dou lhie cooyl-chlea derrey ragh eh shaghym as skellal roish foddey jeem. Bwooise da Jee nagh row moddee luirg ec ny cretooryn shoh—agh s’cosoylagh nagh dod moddey erbee lorgey fo plooghey soar cadjin yn ard. Dennee mee dy row mee sauçhey dy liooar my lhie mastey crouwyn y yiarrey geinnee, ga dy begin da ny ronseyderyn goll tessen y raad yiarn jeeragh roym gyn as keead stundayrt jeem. Vaikym ad, agh mannagh darragh drogh-virril, cha noddagh ad m’akin.

Çhelleeragh haink aggle orrym er jeeaghyn orroo nyn gosheeaght. Honnick mee y boayl eaystagh faggys dou raad roie ad shaghym, as haink eieyn quaagh orrym er broighey dolheeyssagh yn ynnyd. She ard-hampleyryn smessey Innsmouthys beagh ayn, s’cosoylagh – reayrtys nagh by vie lhiat eh y aachooinaghtyn.

Daase y torcan dy ve marrooagh, as ny sheeanyn dys Babel beishtagh dy chliogeraght, gullal as gounsternee gyn eer sannish çhengey gheiney. Nee coraaghyn my chlohderyn v’ayn dy firrinagh? Row moddee oc ny yei shen as ooilley? Cha row mee er nakin baagh erbee ayns Innsmouth. B’eajee eh y ‘lapperaght, ny clabberaght—cha dod mee jeeaghyn er ny cretooryn aaghooghyssagh ren eh. ‘Reillin my ghaa hooill dooint derrey beagh y tharmane lhie ersooyn my heear. Va’n leejoon lane ‘aggys nish—ren y gullal oc yn aer hene breinn, as va’n thalloo er craa, bunnys, ec ryddim joarree ny kesmadyn oc. Dobbyr da’n ennal aym scuirr, as hug mee y lane niart aigney aym dys y chaggey dy chummal heese my ‘errooghyn.

Cha nel mee arryltagh dy ghra foast my she rieughid graney v’ayn ny branlaadys tromlhieagh. Ta trimmid ec obbraghyn s’anmey ny reiltys, erreish da’n aghin er rouyl aym, dy choontey eh myr firrinys ançhaght; agh nod dod ashlins aahaghyr reesht fo druailtys lieh-hippnoishagh y shenn valley dorraghey scaanagh? Ta troyn quaagh ec lheid ny buill, as ta niart ec eiraght ‘eayn-skeeal cheoie dy ventyn rish ny smoo na un sheiltynys ynrican mastey straiddyn marroo beinn mollaghtagh, as dhossanyn dy vullee loau as speekyn tuittymagh. Nagh dod rass feer vaanrys gowaltagh tannaghtyn ayns cree y scaa ta harrish Innsmouth? Quoi ec ta shickyrys er rieughid erbee erreish da clashtyn skeeal shenn Zadok Allen? Cha dooar fir ny reiltys rieau Zadok boght, as cha dug ad tuarym erbee er yn erree haink ersyn. C’raad ta cagliagh baanrys as toshiaght rieughid? Cosoylagh eh nagh vel yn aggle s’noa aym foast agh shaghrane hene?

Agh shegin dou jannoo eab dy insh ny chreid mee dy vaik mee yn oie shen fo eayst wuigh chraidoil—ny honnick mee dy baghtal roym freayney as corlheimmyraght sheese y raad Rowley as mish my chroymmey mastey dressyn feie y yiarrey raad yiarn fadaneagh. Son shickyrys va’n kiarail aym dy ‘reayll my ghaa hooill ghooint er valleil. V’eh deyrit veih’n toshiaght—quoi oddagh tannaghtyn ny chroymmey doal as leejoon dy bioee gyn yss flapperagh shaghey dy nieuagh, gounsternee as cliogeraght, gyn agh keead stundayrt jeh?

Heill mee dy row mee aarlit da red erbee, as lhisin er ve dy jarroo rere ny honnick mee rolaue. Va anreiltys vollaghtagh er ny clohderyn elley—myr shen nagh lhisin er ve aarlit da aaniartaghey yn ayrn anreiltagh—dy yeeaghyn er cummaghyn gyn blass cadjin erbee orroo? Cha doshil mee my hooillyn derrey daase y tharmane peeaghaneagh er ard as adsyn jeeragh roym dy baghtal. Eisht bione dou gyn ourys dy beagh kuse mooar jeu ry-akin dy baghtal, raad ta lhiatteeyn y yiarrey gaachormaghey as y raad goll tessen ny raillaghyn—as cha dod mee ny s’odjey lhiettal my hene jeh prowal cre’n scoagh veagh ry-hoilshaghey dou ec yn eayst wuigh vyskidagh.

Son bea erbee ta faagid aym er eaghtyr ny cruinney shoh, hug shen y jerrey er lorg erbee jeh kiunid aigney ny treisht ayns suntid Najoor as aignaghyn deiney. Cha beagh red erbee ‘sy çheiltynys aym—chamoo red erbee veign er doiggal dy veign er gredjal skeeal corragh shenn Zadok fockle son fockle—cosoylagh er chor erbee da firrinys ard-vollaghtagh jouyllagh ny honnick mee—ta mee credjal dy vaik mee. Ta mee er nyannoo eab dy chur faaue jeh dys shlearaghey yn atçhim t’orrym er screeu eh dy lhome. Cosoylagh eh dy vel y dowan shoh er breh lheid ny nheeghyn? Dy vel sooillyn deiney er nakin dy firrinagh, nyn girp ‘oalley, ny nagh row fys ain er derrey nish agh myr feayn-skeeal thanney as fansee çhiassagh?

Agh foast honnick mee nyn stroo ass cagliagh—flapperaght, corlheimmyragh, gounsternee, maaley—deayrtyn gyn blass deiney erbee fo soilshey bugganeagh ny h-eayst ayns saraband arraghtagh roonagh ass tromlhie breagagh. As va tiaraghyn ardey er kuse jeu, jeant jeh’n meain vane-airhagh gyn enney... as va gooynyn quaagh er kuse elley... as nane dy row, eshyn leeid y chruinnaght, cheau eh cooat doo cruittagh gowlagh as troosyn schimmeigagh, as va edd bolg dooinney er y nhee ass-chummey ren obbyr ching...

Er lhiam dy row ad glass-lheeah son y chooid smoo, agh va builg vane oc. V’ad soilsheanagh as shliawin son y chooid smoo, agh va crottylyn er ny dreeymyn oc. Va sannish antrapoydagh ‘sy chummey oc, agh she king eeastagh v’oc, as bolg-sooillyn foawragh nagh ghooin er chor erbee. Va grooaneyn er lhiatteeyn ny mwannalyn, as va ny spaagyn craitnagh. Corlheim ad dy neureiltagh, nish er daa lurg as reesht er kiare. By ‘eaysley quaagh eh nagh row agh kiare lurgaghyn oc. Ayns ny coraaghyn peeaghaneagh gounsteragh hooar mee y chastaght cheeall ghorraghey v’er coayl ec ny h-eddinyn thoaganagh.

Agh gyn scansh da’n eajeeys cha row ad gyn enney aym. Bione dou ro-vaghtal ny v’ayn—nagh b’oor dou cooinaghtyn tiara olk Newburyport? She eeast-rannagyn custey y kiaddey gyn enney v’ayn, bio as graney, as rish fakin ad hoig mee çhelleeragh cre’n eie atçhimagh haink gys cooinaghtyn tra honnick mee y saggyrt croobit as tiara echey ‘syn agglish ghoo. V’ad erskyn towse erbee. Chreid mee dy row skyoll gyn earroo ayn—as dy jarroo nagh dod y shilley bieau aym er soilshaghey agh myn-ayrnag jeu. Rish thurrick elley hie y clane er dolley magh ec neeal myghinagh—y chied haink orrym rieau.

(...ny smoo ry-heet...)


Ass The Shadow over Innsmouth liorish H.P. Lovecraft.

No comments:

Post a Comment